Möt Resandefolket!
Resandefolket har funnits i Sverige i flera hundra år. Vandrat till byar och gårdar och erbjudit varor och tjänster som byborna inte kunde eller ville göra eller utföra själva.
Så småningom byttes hästar och kärror ut mot cyklar och bilar.
Idag finns resandefolket inom alla yrkesgrupper, ofta som entreprenörer och egna företagare. Släktsammanhållningen, hantverket, musiken och språket är viktigt inom resandekulturen.
En resandefamilj på väg genom norra Bohuslän en majdag på 1920-talet, Skistad i Kville socken.
Foto: Johan Johansson
Hur många i Sverige idag som har resandebakgrund är det ingen som vet. Vissa säjer 30 000, andra 100 000. Fortfarande är det många som inte vågar berätta om sin bakgrund av rädsla för vilka följder detta skulle på, bland vänner och kollegor, hos släkt och familj som själva inte vill berätta. Men fler och fler träder fram och berättar att de tillhör resandefolket. Många är nyfikna på och vill veta mer om sitt ursprung.
Ett resandesällskap framför sitt tält.
Foto: privat.
Resandefolket är en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter; romer (inklusive resandefolket), samer, judar, sverigefinnar, och tornedalingar. Gemensamt för minoritetsgrupperna är att de har befolkat Sverige under lång tid och att de utgör grupper med en uttalad samhörighet. De har också en egen religiös, språklig eller kulturell tillhörighet och en vilja att behålla sin identitet.
Klicka här för att läsa mer om Sveriges minoriteter.
   T.v.: vägen som leder till resandeboplatsen Snarsmon i Bullaren i norra Bohuslän. Mitten: från utställningen Möt Resandefolket. T.h.: Arthur Eriksson, framträdde med Cirkus Leonard i Strömstad i början av 1900-talet.
Möt Resandefolket! Utställning på Bohusläns museum
Utställningen Möt Resandefolket är Sveriges första permanenta utställning om resandefolket. I utställningen berättas om resandefolkets historia, om att ha vägen som hem, om möten mellan minoritets- och majoritetsbefolkningen och ömsesidigt beroende av varandra, om hantverksskicklighet, om starka släktband och en levande berättartradition, men också en historia med många mörka minnen av myndigheternas behandling av resandefolket.
I utställningen visas också fynden från museets utgrävningar av resandeboplatsen Snarsmon i norra Bohuslän. Utgrävningarna gjordes tillsammans med resande och har gett en större medvetenhet och förståelse för resandefolkets historia och livsvillkor som är en del av vår gemensamma kulturhistoria.
Besök utställningen! Här kan du möta resandefolket, lyssna till berättelserna, musiken och språket, se hantverket och följa med på en resa genom vår kulturhistoria utifrån personliga minnen, möten och öden.
Under våren 2013 visades också utställningen Hitta hem - en utställning om alla tiders fosterbarn på Bohusläns museum. Utställningen är producerad av Stockholms stadsmuseum och Bohusläns museum producerade en del om barn- och fosterhemsplacerade barn med resandebakgrund.
Klicka här för att läsa mer om utställningen på Bohusläns museum
Bohusläns museum ingår i ett projekt kring Mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen. Projektet är initierat av kommittén för rättighetsfrågor i regionen och målet är att "Lyfta fram fördelarna för individen och organisationen med ett rättighetsbaserat arbetssätt" och att "pröva rättighetsbaserade arbetssätt i praktiken inom några av Västra Götalands verksamheter".
T.v. Utställningsgruppen för Möt Resandefolket. Fr. v.: Rosine Rosendahl, Kulturgruppen för resandefolket (KFRG), Kristina Lindholm, Bohusläns museum (BM), Annica Engström, BM, Marie Bergman Johansson, KFRG, Marita Martinelle, KFRG, Rose-Marie Wallengren, KFRG, Peter Johansson, KFRG, Anna-Lena Segestam MacFie, BM, Marika Russberg, BM, Fritz Rosendahl, KFRG och Richard Magito Brun, KFRG.
T.h.: Familjen Herzberg- Eisfeldt som drev Cirkus Leonard i början av 1900-talet.
Resandeboplatsen Snarsmon
I Bullaren i norra Bohuslän finns en plats där resande bodde under ca 50 år mot slutet av 1800-talet. Plasen övergavs i början av 1900-talet. Hundra år senare återvänder resandefolket till platsen för att tillsammans med Bohusläns museums arkeologer, en romsk familj och lokalhistoriskt engagerade personer genomförde arkeologiska utgrävningar.
I utställningen Möt Resandefolket visas fynden från utgrävningarna.
  
T.v. Lennart Karlssons tolkning av hur det kan ha sett ut på Snarsmon runt 1870.
Mitten och t.h. Arkeologiska utgrävningar av Snarsmon skedde 2004, 2005, 2006 och 2007.
Resandefolket - platser och gränser
Resandefolket boplatser låg ofta vid en gräns, sockengräns, häradsgräns eller en riksgräns. Utmed den svensk-norska gränsen finns många sådana platser. Möt Augusta Rosengren som gjorde handelsresor i norra Bohuslän i början av 1900-talet och Vilhelm Korsgård som bodde invid den svensk-norska gränsen i början av 1900-talet.
Klicka här för att läsa mer om resandefolket - platser och gränser
Klicka här för att läsa mer om Resandekartan - platser med anknytning till resandefolket
|